Kaf är elfte bokstaven i det hebreiska alfabetet.

Kaf betyder Öppen Hand och symbolen illustrerade en Hand. Symboliskt betydde Kaf något öppet, att tillåta, att böja.

Vid tiden för Abraham (ca 1800-f.kr) och framåt skrevs tecknet likt ovan. 

Efter tiden i Egypten runt tiden vid Kung David hade Kaf förändrats och symboliken hade i stort försvunnit:

Se arkeologiskt fynd (Davids Stad i Jerusalem): Fynd : 2600 år. Ett sigill ägt av Netan Melek ifrån 2:a Konungeboken

När det Israeliska folket blev bortförda till Babylon på 5-600-talet F.Kr anpassade man tecknen till Arameiska tecken. Tecknet för Kaf förändrades till ett bakvänt C:

Det nya skrivsättet tog man tillbaka till Israel medan folket som varit kvar i landet och folken runt om kring Israel, fortfarande skrev med de antika tecknen. Arkeologiska fynd visar att Moabiterna (Nordvästra Jordanien), Samarierna(Nord om Jerusalem) och Fenicierna (Libanon) använde ett snarlikt alfabet. Vid tiden för Jesus användes båda sätten att skriva. Det arameiska sättet att skriva blev den still som tog överhanden och är snarlik den stil som används än idag.

Numeriskt

Kaf är nummeriskt siffran 20

Referens:
https://www.ancient-hebrew.org/alphabet/index.htm

https://en.wikipedia.org/wiki/Phoenician_alphabet

https://en.wikipedia.org/wiki/Moabite_language